Fint ljus o musik fyller mitt nya rum här på Klarbärsgatan =) Än har vi massvis med kartonger och saker att ta hand om så allt för stort leende har vi inte.

vädret som råder där ute är inget man vare sig tar sig ut i eller ens funderar på att gå ut it. jag kurerar mig här inne och packar ner alla mina ägodelar i papperslådor. från den ena lådan till den andra. vi bor i en låda där vi prydligt sätter upp våra ägodelar, den lådan är ganska stor men även i den lådan behövs det lådor där man har sina ägodelar i så att det inte ser så skräpigt ut och kanske vill man även dölja att man har så många ägodelar! lådorna som jag packar i nu ska flyttas till en annan sån där stor låda som man bor i.

världen är en enda stor låda.

när jag inte har bättre för mig brukar jag måla mina läppar
röda och gapa med munnen.
då trivs jag

Alla flyttar, över allt och ingenstans. Jag flyttar, Mimmi flyttar, mamma flyttar, Alex flyttar, Bella flyttar, Fjunet flyttar, Jabri flyttar och Vickan flyttar. Är det någon mer som bestämt sig för fara runt? Så länge det är inom rimliga ramar så ska jag inte klaga - dom jag inte anser flyttar inom rimliga ramar har jag redan skällt ut =) Ah, det är ändå skönt med några som fortfarande är på sin fasta vanliga plats och må dom vara där ett tag till tack!

Även om jag känner att det kommer bli ensamt här i höst så lever staden vidare. [Akustik] börjar igen redan nu den 10:e september, och i början av oktober ska jag vara med på ännu en modevisning med Misoui. Det kommer hålla till på Sagateatern den 3:e, tror att det kommer kunna bli riktigt häftigt denna gång. Än vet jag dock inte mycket men det finns en bra magkänsla där bakom. Kanske är det så att jag tar mig an en fotokurs eller så också...men jag vet inte riktigt än - kommer tid kommer råd.

Dock får jag inte riktigt ihop det med hur det kommer bli med de resor jag ska med nu i höst. Jag och Sanjin har bestämt oss för att vara fint romantiska i december och fira vår ettårsdag i Paris. Sen måste jag ju också hälsa på Jabri och Vickan i Barcelona samt Mimmi och Fjunet i Bergen!! Må något fint fenomen göra att det arbete jag får är väl betalt.

Äntligen har jag fått tag i ett tangentbord som fungerar! Har nu i fyra dagar suttit och förbannat vårat trådlösa för att det promt har strejkat, dock blev det än mer irriterande när bara några knappar fungerade - knappar jag inte ens vet vad de är till för. Men nu så har Mimmi räddat mitt liv framför datorn och så kan jag fortsätta att skriva för er.

När jag kom hem från Göteborg i fredags kommer jag in på mitt rum, där ligger det ett skrivhäfte och en text. Den lyder såhär:

Sanne gör en sång
Sanne tycker om att
gjöra sånger så en dag
så gjorde hon en
skiva som blev jätte
populär så hon blev den
bästa sångerskan i världen
hon var med på tv:en
radion och allt möjligt
hennes man var världens
bästa djurvän så på
deras trädgård fanns ett
ZOO

slut

Även om jag redan tycker att det ska bli jätteroligt att flytta gör dessa fynd från barndomen det ännu roligare. Gick igenom en kartong med skolböcker från lågstadiet, det mesta var skit men oj oj, det som var guld var rent guld!! Jag älskar att gå igenom sakerna! Visst att jag inte gjort någon skiva och blivit den bästa sångerskan i världen men jag har i alla fall men man som är världens bästa djurvän! Om det kommer finnas något Zoo i våran trädgård är jag dock tveksam till, men man vet aldrig hey!

Sanjins och Sannes underbart lyckade "äta mat ute" kväll.
Sanjin kommer hem efter en tråkig dag på jobbet och har direkt datorabstinens, Sanne vill kela och pussas men känner att hon kan vänta till senare när mannen fått sitt. Klockan börjar närma sig 18 då dem skall åka till Kelly´s för att äta veganmat för på söndagar kostar deras pizzor bara 40 kr. Sanjin är svår att få med sig eftersom datorabstinensen är stark, men med en bestämd kvinnas röst får Sanne till slut upp honom på fötterna och i kläderna. Åh, så stilig han är i sin blåa skjorta - a real businessman! Ner till stan skjutsar han henne och hon njuter av vindens ljumma bris i ansiktet. Väl på Kelly´s beställer dem en pizza och en hamburgare, sätter sig nöjt ner med hungriga magar. Tiden går och dem spenderar den glatt med att prata om vad dem ska göra på sin 8 månadersdag tillsammans - eftersom dem aldrig firat någon av dessa dagar tillsammans är det svårt att veta hur man ska göra. Klockan tickar fortfarande och magarna börjar kurra - men visst, det är myket folk idag och dem har mycket att göra i köket. Så tillsammans skojjar dem till det med dem som sitter runt omkring, frågar när dem beställde sin mat osv. När det nära gått 50 minuter sedan Sanjin och Sanne beställde bestämmer sig Sanjin ändå för att gå och fråga vad som står på - som svar får han att de bara har en ugn och att maten kommer snart. Ursäkten godtas och under tiden läser dem Vice som visar sig nästan vara en porrtidning detta nr. Serviörerna springer fram o tillbaka, delar till och med ut mat till personer som beställde efter oss! Sanjin börjar bli arg och Sannes mage skriker nu efter föda eftersom den nu varit läskad i mer än en timme! Sanjin och Sanne känner att dem inte kan vänta längre, så här ska det ju inte gå till! Pengarna tillbaka får dem och tänker istället gå till Solrosen där man får maten direkt. Med cykeln far dem dit och upptäcker att dem har söndagsstängt! Wha, hjälp! Stackars Sanjin får stå ut med en hungrig kvinna som är vass i munnen - vissa stunder är förbjudna att reta kvinnor på och detta har Sanjin förmodligen lärt sig nu. I vilket fall som hellst ligger det ett ställe där dem har falafel inte alls långt ifrån, modet stiger igen och de beger sig. Låser cykeln utanför och när dem kommer in står det med stora bokstäver - falafeln är slut! Till råga på allt öppnar sig himlen för dem och släpper ner fina droppar på de dåligt klädda paret. Irritationen kan inte bli högre men de fortsätter sin jakt på mat. De går in på flera ställen, men antingen är det för dyrt, har ingen veganmat eller så är det stängt.
Det är nu tre timmar sedan paret gav sig iväg hemmifrån och de är nu hemma igen, fortfarande tomma i magen men har med sig mat från Hemköp. Trötta, blöta och på dåligt humör gör de sig i ordning deras mat. Näringen gör att magen börar le igen och paret slutar sin dag med leende på läpparna.

Lepa Brena - Sto Si Mala Mrsava Ko Grana

Min man är på jobbet, tjänar pengar så jag kan leva på honom nu när jag är här - förträffligt bra! Och nu när han är oldfashion och gillar att kvinnan är hemma medan han kammar hem dem där stora pengarna så ska inte jag vara sämre jag! Sysslorna här hemma väntar och mina fingrar säger mums! Tillsammans med Mars Volta har jag en fin seg morgon och jag älskar det. Efter tre dagar på vandrande och stående fot känner jag att jag är värd denna lyx.
Way out west har varit finemang om än dock jag har ett par irritationer på festivalen och dess regler - som att man inte får ta in mer avancerade kamror som man kan byta ut objektivet på fast alla andra har systemdigitala kamror ändå! Men, vi har tagit en massvis med fina kort med Sanjins kamra och det räcker gott och väl. Bilderna kommer nog inom kort.

Ikväll blir det Kelly´s veganmat. Även om deras pizza på söndagar är finfint billig har jag inte blivit så förtjust i den ändå, den här gången ska jag ge mig på deras hamburgare och se ifall jag blir frälst på det hållet istället.

Min man vet så många saker, det är som att vara tillbaka i skolan igen när man umgås med honom. Det är underhållande och intressant, jag lär mig flera nya saker varje timme =) Han berättar för mig att man kan bli djurfadder i djurens rätt - när jag inte längre är arbetslös ska jag bli djurfadder. Jag ska göra en massa bra saker för djuren för jag älskar djur och dem jag älskar brukar jag inte äta - då skulle Sanjin vara rätt så bra gnagen vid den här tiden!

Hör upp, hör upp!!

Jag har återfunnit mina kära pogs! Jag hoppas ändå att det är någon i min ålder som kom ihåg detta brilianta spel och därför utmanar jag er som vet var ni har era pogs på en tävling.
Nu ska jag ju till Göteborg under oviss tid men hör av dig för jag är sugen!

Kartonger, lådor, damm, skit, svett o mjöksyra - det mesta som hör till när man flyttar. Har hållt på i tre timmar nu och jag är totalt slut! Men oh vad jag har hittat en massvis med guldsaker, det mesta är från när man var liten och till och med bebis. Kläder, leksaker, böcker - ska ta kort på det sen så ni får se! För det är inget man håller för sig själv, oh nej.

Nu ska jag dock vila ett tag o kolla på tv eller något annat icke kroppsligt ansträngande =)

Kan vi inte alla bara börja skolan igen, trygga gymnasiet då man vet vart man har alla. Nu drar alla åt olika håll - redan har Vikkan & Jabri fixat jobb o bostad i jävla Barcelona och Mimmi & Fjunet drar till Oslo. Blir ju förbannad, måste ni fara så långt (då menar jag speciellt Vikkan & Jabri så känn er utpekade)! Hösten kommer bli så konstig, jag kommer vara i ett annat läge och så måste jag ju söka jobb o så - skulle vara mycket bättre om det arbetsbrist istället, då kommer jobben till en istället. Okej då, jag ska inte klaga för jag har det bra - Sanjin finns ju iaf kvar där han alltid varit, Lana och Maria, Sarah kommer hem snart också. Norge kommer jag förmodligen åka till också, hälsa på - men om ni, dvs Vikkan & Jabri vill att jag hälsar på då får ni fasen sponsra min resa ner!! Grr

Har för övrigt hittat en ny blogg som skriver om bra saker, intressanta och tänkvärda. Eftersom jag inte vet hur man länkar på inlägget så finns den iaf på Närt & Kärt som "Eno" - gå in o läs.

Nu ska jag dricka te o äta chocklad - för jag är kvinna och barn på en kant.

Blev trött på Flickr o såg dessutom att några av mina bilder var borta, blev rädd och tog bort mitt konto o startade en ny fotoblogg istället - men när jag väl raderade alla bilder poppade dem försvunna upp igen! Grrr säger jag - men i vilket fall blir det bättre med fotoblogg känns det som och den är länkad på närt & kärt. Nu ska jag ner till tvättstugan o lukta på nytvättade festivalkläder och sedan rensa upp här hemma - det är sådär riktigt hemmaväder idag, underbart.

Det var inte alls roligt att komma hem från Emmaboda, inte för att jag ville stanna kvar i matrester och burkar men när jag kom hem var det helt tyst. Inte en människa. Fem dagar av konstant ljud från glada människor gjorde tystnaden skrämmande för mig. Gick därför och la mig för att slippa.
Fan helt sjukt att jag kan sakna Sanjin så mycket när jag träffade honom igår - känns som evigheter sen o han leker med sina djurvänner o här sitter jag, skitig efter att inte duschat på fem dagar(men känner mig förvänadsvärt fräsch ändå). Ja ja, ruttna här kommer jag ju iaf inte göra, har redan en massa tvätt att ta hand om i morgon och på torsdag far jag iväg till Göteborg igen - way out west.

Men nu när alla andra verkar ha så mycket för sig och jag inte har någon att prata med på msn ska jag väl ta mitt steg in i duschen...skrubba skrubba bort din sura min.