Att städa på en torsdag

Johanna är iväg på jobb och jag har städtorsdag. Det var extremt mycket dags att ta fram dammsugaren och jag fick köra igenom golvet två gånger. Första gången för att få bort det värsta, sedan ta en paus och plocka bort diverse chips och ostbågar(som jabri slängt mellan våra sängar och färgat våra lakan i en färg mellan orange och en uns rosa). Sedan tog jag den långa vägen ut i hallen för att sedan få dammsuga köket i tio minuter. Egetligen borde vi gjort allt detta för flera dagar sedan, då det var aktuellt och skiten inte hunnit gro in sig o börjat trivas. Men jag är glad nu, för det är rent, och jag är ren om än dock snorig. Dessutom ser jag ut att vara gjord av plast. Johanna som jag upptäckt är en kvinna med många krämer var fast besluten för att för några dagar sedan införskaffa sig en ansiktsmask gjorde det och det är denna jag sitter med nu. Genomskinlig, stramande och härligt glansig.

I morgon ska jag iväg till dagis igen. Vi har så otroligt trevligt ska ni veta! Jag är lika snorig som barnen men inget kan stoppa oss för att leka oss fram genom dagen och njuta av varje liten stund.
Den sak som egentligen är bäst med att jobba är tid det tar för mig att komma till och från jobbet. Tunnelbanan, spårvagnen, folket, trängseln och världen som svischar fram för oss. Det är sådana saker jag bara sett på film och fått mig en, jag vet inte, mysig känsla av. Nu lever jag i min egen film och suger i mig den för varje sekund som går. Sjukt mycket mums :)