ÄLSKA ÄLSKA ÄLSKA SAM ETIK!
Ja, fy fan vad jag älskar etik. Och jag vill erkänna, att när det faktiskt kommer till kritan så har våran klass varit rolig. I många stunder har jag blivit trött på alla jävla pk kommentarer, tjaffs hit och dit och alla dessa dumma uppgifter man fått ta till sig. Men nu såhär i efterhand(när man inte blir utsätt för det längre) finns ju charmen där i det hela iaf. Jag känner redan att jag saknar alltihopa, skåpet, Ulf, klassen, våra lärare, Sarah, Vikkan,Maria, Berlin - 3G i dess nötskal. Fast istället för att tjuta och slita hjärtat itu för allt man inte längre komma ha tillgång till får jag ju se att bytet från internationell till etik var ett val värt guld.
Studenten för övrigt var energisk och glad. Champangefrukosten var över min förväntan med alla kostymer och vitklädda tjejer med gubbande mössor var man än kollade, en känsla som är svår att beskriva, men med ett försök skulle jag säga bubblande. Utspringet och att åka på flak var mer sprudlande och hoppigt. Det var helt underbart att äntligen själv få stå där och vissla, skrika, sjunga och vinka åt allt & alla. Middagen här hemma var också helt otroligt bra med utsökt mat och fina människor runt bordet. Och alla presenter, dessa presenter! Jag är så glad över allt jag har fått och all omtanke och tid mina när och kära lagt ner.
Kvällen var dock frusen och ett misslyckande när det gällde att hitta de folk man ville träffa. Middagen med klassen var rörande med både tal från Martin och Barbro som fick oss att börja gråta. Maten där var också helt otrolig men det var synd eftersom man var allt annat än hungrig när man satte sig vid matbordet.
Jag vill bara tacka alla underbara och fina människor som jag har i min närhet. Vissa kanske jag aldrig kommer träffa igen, andra förhoppningsvis kunna hålla kontakten med i en lång tid framöver. Tack för att ni har förgyllt många av mina dagar och att jag förhoppningsvis gjort det samma =)
Maria i klassens "lådbil" innan racet
"Lillebroor, snälla gå etik när du blir stor"
=))
Studenten för övrigt var energisk och glad. Champangefrukosten var över min förväntan med alla kostymer och vitklädda tjejer med gubbande mössor var man än kollade, en känsla som är svår att beskriva, men med ett försök skulle jag säga bubblande. Utspringet och att åka på flak var mer sprudlande och hoppigt. Det var helt underbart att äntligen själv få stå där och vissla, skrika, sjunga och vinka åt allt & alla. Middagen här hemma var också helt otroligt bra med utsökt mat och fina människor runt bordet. Och alla presenter, dessa presenter! Jag är så glad över allt jag har fått och all omtanke och tid mina när och kära lagt ner.
Kvällen var dock frusen och ett misslyckande när det gällde att hitta de folk man ville träffa. Middagen med klassen var rörande med både tal från Martin och Barbro som fick oss att börja gråta. Maten där var också helt otrolig men det var synd eftersom man var allt annat än hungrig när man satte sig vid matbordet.
Jag vill bara tacka alla underbara och fina människor som jag har i min närhet. Vissa kanske jag aldrig kommer träffa igen, andra förhoppningsvis kunna hålla kontakten med i en lång tid framöver. Tack för att ni har förgyllt många av mina dagar och att jag förhoppningsvis gjort det samma =)
Maria i klassens "lådbil" innan racet
"Lillebroor, snälla gå etik när du blir stor"
=))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar