Vi ligger i sängen och sover lugnt i godan tro på att ingenting farligt kommer att hända. Jag hör att det ringer på dörren och mamma öppnar, Alex ska vara här idag - hunden. Mamma ger honom vatten o sminkar sig under tiden, o precis innan hon ska iväg till jobbet öppnar hon dörren till mitt rum och in kommer en glad luffs och en lång tunga. Sedan sätter han sig precis vid sängkanten och vill bli kliad som vanligt, denna morgon är det Sanjin som ligger ytterst. Efter ett tag så hör jag, "whaa, vad är det här för någonting, en fästing?!" Ja, förmodligen svarar jag i ett försök att somna om. "Sanne den är jättestor!!" Varpå Sanjin inte kan finna sitt lugn igen, men jag vänder mig mot väggen o sluter ögonen. Dock märker jag att Sanjin sitter upp i sängen, som ett barn som kollat på skräckfilm o tror att alla farliga varelser ligger under sängen och lurar. Efter en stund tar jag mitt förnuft till fånga och säger, men älskling vill du att jag ska sova ytterst? Och jag får till svar ett lättat ja till svar =) Visst har jag en "gospodja" ditt pojkvän men en jävel på att laga med det är han bannemig